Lergrytan lever

Äntligen var det dags för lergrytan. Först diskades den (eftersom den legat i en låda i källaren sen Sundsvall brann), sen fick den ligga i blöt, därefter fylldes den med smarr, tjoff in i ugnen och sen var det klart. Det här receptet är en improviserad efterapning av kycklingen som min vän O gjorde för någon vecka sen. Vi la också i lite morötter. Det blev gott, men aningen beskt. Nästa gång hoppar vi nog över citronen. Någon som har några andra tips?

KYCKLING I LERGRYTA

4 portioner

3-4 kycklingfiléer, i bitar

1 zucchini, i halvmånar

1 röd paprika, i bitar

1 gul paprika, i bitar

1 citron, i skivor

2 dl oliver, gröna och svarta

5 vitlöksklyftor, halverade

1-2 gul lök, i klyftor

2 morötter, i bitar

3 dl torrt vitt vin

Salt

Peppar

Olivolja

1/2 kruka timjan

Lägg ner allt i den blötlagda lergrytan och ställ in i kall ugn. Sätt ugnen på 200 c. Ta ut kycklingen efter drygt en timme. Servera med ett smarrigt bröd som ni kan doppa i såsen som blir.

Kräkelikräk

Den perfekta helgen kom lite av sig när dottern M igår kväll drabbades av akut magsjuka. Min insats i det hela var dock mycket begränsad - jag kom hem från Xoko med magen fylld av cava, spansk skinka, surdegsbröd och creme brûlee, och sov sen i gästrummet med bebin för att hålla kräkbakterierna på avstånd, medan J tog hand om kräkande M. Idag är hon i fin form igen, och vi håller tummarna för att inga fler i familjen drabbas. Nyss plockade jag fram Schlemmer-Topfen (lergrytan) från källaren, nu jäklar ska det bli kyckling i lergryta till middag.

Härlig helgstart

Idag äter jag ute. Först långpromenad med finfint sällskap till Söder för lyxfrukost på Bakverket med brödkorg, skinka, gruyere, yoghurt, caffe latte, lemonade, lussebulle... Nu gör jag ett snabbstopp hemma ett par timmar för att tanka den lille och hämta och mysa med den stora (i alla fall större), sen bär det av till Xoko på sena eftermiddagen för vin och pinchos. Perfekt start på helgen!

Idag blir det andra bullar

Finfin ugnsstekt potatis 

Lite billigt vin funkar fint som sky...

... och överbliven tomatsoppa blir en härlig sås

Igår var ännu en dag med två små barn hemma. Riktigt mysigt faktiskt. Dessutom var det särskilt lätthanterligt eftersom de båda sov en stund samtidigt (händer normalt ALDRIG). Då skrubbade jag snabbt lite potatis och geggade ihop en köttfärsröra som sen blev till italienska köttbullar. Äckligt präktigt, jag vet. Idag ska jag ligga på soffan och äta muffins hela dagen.

ITALIENSKA KÖTTBULLAR

400 g nötfärs

1 tunn skiva bröd (gärna någon dag gammalt)

1/2 vitlöksklyfta

Lite rivet citronskal

1 dl finriven parmesanost

En skvätt grädde

Örter, färska eller torkade

Olivolja

Salt

Peppar

Smula ner brödet i en skål. Häll på en skvätt grädde (om du har hemma, annars funkar det med mjölk), riv ner vitlöken, parmesanosten och lite citronskal. Om du har ett ägg kan det också få åka ner. Hacka ner lite färska örter eller persilja, eller smula ner lite torkade. Blanda ner köttfärsen och gegga ihop allting ordentligt. Forma sen till små köttbullar (fram till hit går bra att förbereda och låta stå i kylen tills det  blir matdags) och stek i stekpanna. Vi hade i en slatt vin i stekpannan efter att köttbullarna brynts, och fick på så sätt en fin sky. Sen åt vi köttbullarna tillsammans med lite överbliven tomatsoppa som fick agera sås, ruccolasallad och ugnsstekt potatis. 

Bebilunch

Igår hade jag lunch för fyra föräldralediga kompisar och deras bebisar.  M är fortfarande så hostig, så hon var också hemma. Och eftersom det är en mardröm att ta med henne till mataffären (hon kutar runt som en galning, river ner varor och lägger i sin lilla kundvagn, sen vid grönsaksdisken mumsar hon i sig så många körsbärstomater hon kan, innan hon rundar hörnet och tar sikte på naturgodiset och SPRINTAR dit för att trycka in så många cashewnötter och torkade papayabitar som möjligt i munnen). Därför handlade jag inte, utan lagade till en lunch av det som fanns i gömmorna i köket. Det blev två grejer som jag redan skrivit om på bloggen - jordärtskockssoppa och till det rostade rotfrukter med ruccola. Till efterrätt blev det TV-kocken Leila Lindholms kladdkakemuffins. De var både goda och fina, men det blev liksom aldrig läge att ta några bilder eftersom det var ganska fullt upp mellan tuggorna. Ni får kolla in Leilas bild och recept i stället. Dessa muffins passar perfekt i stället för tårta om man vill spara på disken och ha ett porslinsfritt kalas.

Världens mäktigaste hungriga familj

Vår tvååring har ett partytrick. Mer aktuellt för en månad sen än idag, men fortfarande roligt. 

Vi (pekande i tidning eller mot TV): "Vem är det?" 

M: "Obama!"

Vi: "Vad heter den andra killen?"

M: "McCain!"

Och så till sist, the grand finale, överkursen, stilpoängen, eller helt enkelt beviset på att vi inte vet när vi ska sluta...

Vi: "Vad heter Obamas kompis?"

M: "Biden!"

Obamas verkar också vara en hungrig familj. Kolla in det här sköna klippet där pappa Barack ska laga tonfiskröra till sitt gäng.

Det går lika bra med selleri

Selleri - Inte bara för Werner och Werner

Länge tyckte jag att selleri var ganska äckligt. Framför allt bladselleri. Nu tycker jag att det är riktigt gott, men framför allt har jag upptäckt hur fantastiskt den funkar som bas i annan mat - en upptäckt jag inte är direkt ensam om. Miljoner italienare använder selleri som smaksättare i till exempel pastasåser och risotto. Min kusin Karin är inte från Italien men har introducerat en smarrig sellerisallad ändå. Den tar bara två minuter att göra, och med lite härliga charkuterier och bröd blir det en hel middag. Perfekt som vardagsmiddag för Västerviks vintagedrottning. 

KARINS SELLERISALLAD

1 burk kronärtskocksbottnar

2-3 selleristjälkar

Olivolja

1/2 citron (saften)

Svartpeppar

Parmesanost

ev lite ruccolasallad

Skiva kronärtskockorna. Strimla sellerin tunt. Blanda och lägg på en tallrik, ev på en bädd av ruccola. Pressa över citronen och ringla över olivolja. Hyvla över parmesan och peppra. Salta lite om du vill, men tänk på att parmesanen i sig är rätt salt.